Förenade Systrar

Kommer ni ihåg?

2007-02-01T20:05:00.000+01:00

Eide&Eide. Kap.8
Sammanfattat:

Eide & Eide menar att den som själv är stressad och utsliten saknar resurser att lyssna på andra, man blir ouppmärksam och självcentrerad och till slut utbränd. Det krävs rekreation/ avkoppling och att man tar vara på sig själv för att som ssk. kunna vårda andra. Att vara tillräckligt bra räcker, det är inte möjligt att göra allt för alla.

Eide&Eide räknar upp fem avgörande faktorer för hur vårdgivaren kan hantera sin utsatta situation på ett bättre och mer långsiktigt sätt.

1. Ssk måste våga prioritera det viktigaste. Det är ssk. som ska ta ställning till vad som är viktigast, ej under inflytande av vad patient och dess anhöriga uppmanar till. Man måste våga hävda sitt yrkesmässiga omdöme. Om man inte prioriterar får man känslan av att inte räcka till, det slukas energi, tär på självkänslan och arbetsglädjen går förlorad när man inser att man inte hinner allt det man skulle ha gjort. Eide&Eide uppmanar ssk. till att välja ut och i första hand bara göra det viktigaste, även om detta innebär att mycket annat inte blir gjort. Sätt upp mål för dagen. Gör en lista, rangordna åtgärderna och behoven.

2. Ssk måste lära sig och våga dela med sig av sina tankar, till kollegor. Det är inte bara vårdtagaren som behöver någon som lyssnar, även vårdgivaren behöver detta. Man får sätta av tid till samtal med kollegor. Detta är viktigt, legitimt, ger en bearbetning av känsliga frågor och man når en yrkesmässig diskussion kring viktiga händelser i arbetet. De nämner handledning som exempel på ett forum i vilket dessa samtal kan ske. Att visa och tala om sin svaghet och känsla av okunskap eller otillräcklighet förebygger stress och främjar en yrkesmässig utveckling. Kollegor måste således få vädra sina frågor och dela med sig av sina erfarenheter till varandra.

3. Ssk bör utveckla sitt sociala nätverk och sina relationer till familj och vänner. Detta gör det enklare att bemästra stress och man tål kriser bättre. Det är viktigt att ha någon att dela tankar och känslor med, någon att prata med när man kommer hem trött efter jobbet. Ett gott socialt nätverk gör en påmind om att det finns andra människor, inte bara de som man förväntas hjälpa och att det finns ett annat liv utanför arbetslivet. Värdet av ett liv utanför arbetet är oerhört stort menar Eide&Eide. Då har man något att leva för, inte bara något att leva av...

4. Ssk bör vara i god fysisk och psykisk form för att kunna hantera sitt arbete väl. Att lyssna på andra människors behov och problem kräver att man har ett överskott av resurser hos sig själv. Det är lika viktigt att vårda sig själv som andra, att lyssna på sin kropp när den säger ifrån samt att ta itu med de egna problemen och ägna sig åt motion, avslappning och stressbearbetning i form av t.ex. meditation eller yoga som Eide&Eide föreslår.

5. Sist bör ssk. för att kunna känna sig trygg och självsäker i sig själv och sin ykesroll alltid försöka att vara yrkesmässigt uppdaterad. Dvs. hålla sig a’jour med nya vetenskapliga artiklar osv..

Utkast till "kvalitetssäkring"

2006-03-22T20:48:00.000+01:00

Detta är den text som vi ska jobba vidar med.

Att som föreläsare bli kvalitetssäkrat av FS, innebär att man aktivt verkat mot ytterligare befästa en stereotyp könsfördelning i olika vårdkategorier genom att konsekevnt relatera till läkare & patient som som en Han och Ssk som Hon samt att man kontinuerligt involverat ett genusperspektiv i det aktuella ämnet.

Kvalitetsmärkningen innebär inte enbart att man tilldelats en utmärkelse för att man i sin undervisning motsvrat Gu:s mål utan även att man har ett ansvar att fortsätta med detta arbete. Kvalitetssäkringen blir såldes en symbol för att FS (studenter) & föreläsare tillsammans strävar mot ett mål.

/Mateo

Tankar om mötestruktur (från Mateo)

2006-03-22T20:36:00.000+01:00

Även om vi är en liten grupp och det kan kännas onödigt formellt med regler för hur vi ska ha våra möten så tror jag att det är nödvändigt med vissa riktlinjer. Dessa behöver givetvis inte följas slaviskt

*Att vi har en som är ansvarig sammankallande till varje möte. Lämpligtvis en post som roteras. Personen i fråga förelår datum, tid och plats och kollar av när det passa bäst för det stora flertalet.

*Smidigt vore också om den sammankallande personen gör en primär mötesplan. Vilka punkter har vi att ta upp? Hur mycket tid behövs?

*Att vi har en klart definierad sluttid. Frågor som inte hinns med får helt enkelt skjutas upp eller delegeras. Är det ont om tid får vi prioritera.

*Att vi i slutet av varje möte går igenom vad som tagits upp. Vem/vilka som tagit på sig vad osv

*Att alla i gruppen har ett ansvar för att läsa på eventuella underlag innan mötet som tex förslag på texter.

*Och så det basala. En sak i sänder. Att vi diskuterar klar en sak. Beslutar. Och sen går vidare.

Ett lästips är den klassiska texten Strukturlöshetens Tyrrani http://www.motkraft.net/index.php?view=text&id=50

Möte onsdagen den 22/3 på Flygarns Haga

2006-03-14T16:42:00.000+01:00

Så var det åter dags för Förenade Systrar att ha ett möte för att diskutera tiden som har varit och vad vi vill åstadkomma i framtiden. Vi ses onsdagen den 22/3 klockan 18:00 på Flygarns Haga som är beläget på Vasagatan 35. Gamla som nya aktiva är varmt välkomna.

Härbärgera patientens lidande

2006-03-08T15:14:00.000+01:00

Med anledning av 8 mars citerar jag Lena Wiklund ur hennes bok "Vårdvetenskap i klinisk praxis". Hennes bok används i Ssk-utbildningens omvårdnadskurser, både termin 2 och 3. Förhoppningsvis väcker det funderingar och diskussionslust bland er andra också..!

s.165 - Vårdaren måste vara närvarande och dela och förstå patientens upplevelser, och också stå ut med att ta emot, bära och härbärgera dem. Buber talar också om att man måste omfatta den andres lidande, vilket betyder att man måste kunna ta det till sig i stället för att betrakta det utifrån på ett objektivt sätt.
Är det nödvändigt att härbärgera patientens lidande? Vad leder det till i långa loppet, (utifrån sjuksköterkans perspektiv)? Är inte risken för utbrändhet överhängande?

s.153 - Att uppoffra sig innebär inte att vårdaren ska vara martyr, utan att hon eller han ska vara beredd att göra avkall på sin egen bekvämlighet och sätta patientens bästa framför sitt eget.
Till vilken grad undrar jag då..? T.ex. i fråga om lönesättning, arbetstider m.m..?

s.235 - Den etiska hållningen saknas om vården genomförs utan känsla för patienten, även om uppgifterna genomförs korrekt och enligt alla regler och etiska principer.
Stämmer det? Borde inte en rakt igenom korrekt utförd vårdhandling vara tillräckligt?

Får samtidigt påpeka att det dock finns några bra och mer realistiska slutsatser i hennes bok, på andra sidor.

Inspirationsdagar...

2006-03-07T12:57:00.000+01:00

Hej! 6 april mellan ca 12-21 (preliminärt) är det inspirationsdag kring jämlikhet på Studenternas hus, i regi av Filosofiska fakulternas studentkår (FFS) och Göteborgs universitets studentkårer (GUS). Alla de små och stora grupper som jobbar för jämlikhet och likabehandling inom GU är varmt välkomna att ha ett bokbord, informera och träffa andra som jobbar med liknande frågor.

Tider och innehåll kommer framöver. Vill bara att ni ska veta vilket datum det är som gäller och att ni är varmt välkomna att delta.

Caroline, sjuksköterskestudent och vice ordförande GUS

Feminism and Nursing - Julie Hunt

2006-02-21T21:58:00.000+01:00

The Hospital Environment

The perception of nurses by society has long been influenced by men. Colliere writes "women need to become aware that their own recorded history was written by men. Men decided upon what might be transmitted..." (1986:96).
It was in this way that men were able to define our roles, first as women then as nurses, according to influence of their patriarchal views on society's structure. Women received the knowledge which men thought they should have; "priests, clerks, and then doctors strove for centuries to bar women's access to writing" (Colliere, 1986:96).
Hospitals became hierarchal systems with the doctors being at the top followed by nurses in descending level of importance. The repercussions of this are still felt by nurses, health care workers and patients today. Hospitals developed into job specific gender specific environments with male doctors and female nurses.

The Changing Role

The literature critiqued indicates that the feminist movement and nursing have had a somewhat turbulent history. Parallels can be drawn between the changing roles of women and nurses, reflecting nurses continuing struggle for recognition. The caring aspect of nurses' work has in the past been overlooked as it was considered women's work and therefore of little importance.
Nurses can see value in what they do. They are becoming conscious of their true worth, encouraged by a positive self esteem and self concept- Education informs nurses of their history, whilst feminist studies acknowledge women's oppression and provide theories to explain and overcome this tyranny.
Most importantly, nurses must learn their history. They must know how their profession evolved and understand restrictions traditionally placed upon them by a patriarchal society. By gaining an understanding of these factors nurses will continue to undergo their own transformations and consciousness raising.
The traditional empirico-reductionist method of research, although still employed by many nurse researchers, is seen now as only one method of inquiry. Feminist methodologies, using qualitative research methods, more suited to the science and the art of nursing, are now frequently utilised either alone, or in combination with quantitative methods.
Feminism has provided nurses with a vehicle to question their roles, a means to research and develop nursing theory, to influence nursing practice and initiate change, to become involved in decision making and gain autonomy. Consequently a positive influence on the rights and roles of women and health care, finally leading to empowerment, will be achieved.

/Julie Hunt, "Feminism and Nursing" (1998?)

Sammanfattning av mötet 30/1 2006

2006-02-08T22:23:00.000+01:00

Förenade Systrars möte 30/1 -2006
Vi beslutade: -Att om någon har möjlighet så kan hon/han gå till Medicinsk Feministisk Fronts möte på Krasnapolsky den 31 januari kl 19 och knyta kontakter. Annars skall vi kontakta MFF i ett senare skede, bjuda in dem till våra möten t.ex.

-Vi ska ta kontakt med skolans prefekt och utnyttja vår stående inbjudan till ämnesrådet.

-Vi ska, så många som kan och vill, gå på första terminens genusföreläsning och där presentera vår grupp samt dela ut flyers. Och granska föreläsningen så klart!

Vår flyer skall bland annat informera om att FS är en grupp som kan fungera som en fackförening för personer som känt sig kränkta/är missnöjda med föreläsningar och litteratur. För dessa kan FS utgöra en megafon mot makten! Denna flyer bör vara färdig innan ovannämnda genusföreläsning så att den kan delas ut. Förslag till flyer finns nedan. Alla är välkomna att föreslå ändringar så att texten blir så bra som möjligt.

-Bloggen ska utvecklas till att inneha möjligheter för arkivering, så att vi kan dokumentera det arbete vi gjort och gör samt de framsteg vi uppnår.

- Vi skall ordna mallar som vi kan använda för att utvärdera och analysera föreläsningar och litteratur utifrån ett genusperspektiv.

Förslag till flyer: ”Känner du dig klämd av de stereotypa könsrollerna i vården? Förenade Systrar är en icke-separatistisk intresseorganisation för vårdstuderande som ifrågasätter rådande strukturer och invanda ordningar. Förenade Systrar diskuterar och utvärderar kontinuerligt seminarier, kurslitteratur och praktik. Förenade Systrar vill ta del av dina kunskaper och erfarenheter och välkomnar därför dig.”

Förenade Systrar

2005-11-06T18:52:00.000+01:00

Genusperspektiv i utbildningen

Katarina Hamberg, Ann Öhman, Peter Naredi, Medicinska fakulteten, Umeå universitet.

Datum: 10 nov, kl 12.00-13.00

Lokal: Ingegerd Eriksson, Academicum, Medicinaregatan 3.

Efterföljande seminarium för intresserade med tillfälle för diskussion.

Tid: kl 13.00-15.00

Lokal: Ingegerd Eriksson, Academicum, Medicinaregatan 3.

Genusperspektiv innebär bland annat att kvinnors och mäns villkor synliggörs och problematiseras i relation till prevention, behandling, vård och rehabilitering. Vid detta pedagogiska forum diskuteras hur genusperspektivet kan utvecklas i hälsovetenskapliga utbildningar.

2005-11-06T18:34:00.000+01:00

Förenade Systrars höstmöte

2005-10-17T12:20:00.000+02:00

Förenade Systrars Höstmöte 18:e oktober 2005
Vilka vi är / Varför vi bildades:
Vad vi har gjort / Vad som hänt:
Vad som kommer hända i framtiden:
- Organisation, struktur, styrelse?
- Ansvarsfördelning, hur ska mailadressen användas? Kräver utskick, reklamannonser m.m. ett godkännande från hela organisationen för att få publiceras? Intern publikation ett måste efter allmän publikation?
- Mailansvarig utses
- Behöver stadgarna revideras?
- Möte, hur ofta? Tema-vis? Syfte?
- Samarbete? No Sex, MFF & andra universitet
- Kontakt med instit. prefekt Solveig och Dagrun T.(jämställdhetsföreläsare)
- Temadag
- Pustervik
- Boktips! Lämna bokreferenser till institutionen enligt löfte.
- Hur kanalisera vårt budskap och upptäckta oegentligheter på föreläsningar o dylikt? Mail/ Direkt aktion? Allt återförs till Förenade Systrars arkiv/mailen?
- Bloggen (www.forenadesystrar.blogspot.com) Syftet
- Tidningsannonser
- Logotyper
- Övrigt, frågor och förslag

Sammanfattning av sammanträde med instutionsstyrelsen den 21/9

2005-09-22T17:20:00.000+02:00

Nu har vi (Karin, Johanna och sara) efter inbjudan deltagit på instutitionsstyrelsens sammanträde här på skolan. På dagordningen fanns frågan om genusperspektivet på utbildningen. Instutitionsstyrelsen hade under våren sett över hur genusperspektiven uttrycks i litteraturen och på examinationerna. Det visade sig att en avsaknad av genusperspektivet var genomgående utom i ett fåtal kurser. Det finns helt enkelt inte litteratur inom omvårdsämnet som hanterar genus på ett accetabelt sätt. Vi föreslog då ett antal titlar som kan införas på kurslistorna som kan fungera som verktyg för att kunna ge kunskap i ämnet (genusvetenskap) så att lärare och elever utifrån dem får ett medvetande och kan analysera och reflektera över den litteratur som används. Vi tänkte ställa ihop en lista och ge Solveig så om ni har förslag på titlar så dela gärna med er av dessa! På mötet hade vi med oss Feminism and nursing samt Genus inom omvårnad (tror jag den hette, Karin har böckerna)
På mötet föreslog vi att lärarna skulle få utbildning i ämnet men det visade sig att det redan varit många kurser och föreläsningar för lärarna och att det inte var kunskapen hos lärarna som fattades. Det kan vi ju alltid hoppas på.. De var väldigt positiva till Förenade Systrars initiativ och vill samarbeta med oss i fortsättningen. Dom uttryckte ett behov av hjälp för att föra dessa frågor. Hur samarbetet ska gå till vet vi inte riktigt ännu men dom ska kontakta oss angående en revidering av kursplanerna som ska sätta krav på en mer konkret behandling av genusfrågan i kurserna.

Vi föreslog också en temadag som behandlar genusaspekter där kan man ha rollspel och små praktiska övningar eller liknande. Dom var även positiva till detta och föreslog att den skulle vara obligatorisk. Något att jobba på och planera kring!

Om vi är extra uppmärksamma på litteratur och föreläsningar så kan vi skriva ner åsikter och förmedla vidare till kursansvarig så att dom får fler konkreta exempel på vad vi menar. Tja det var nog allt!
Keep on keeping on!/ Sara

Sammanfattning av Förenade Systrars visioner

2005-09-22T17:17:00.000+02:00

Förenade Systrar skapades som en reaktion på den totala avsaknaden av genusperspektiv på sjuksköterskeutbildningen vid Göteborgs universitet. Det råder en kompakt oförståelse för problematisering kring genusfrågor och det som, i nuläget, görs för att öka denna problematisering ter sig helt uddlöst.

Förenade systrar vill i stort förändra sjuksköterskors status i samhället. Ökad status följer med högre lön, av den enkla anledningen att värdet av en tjänst i slutändan är vad man är beredd att betala för den. Ökad status kan även uppnås genom att se sjuksköterskeyrket som en profession och inte som ett kall.

Sjuksköterskan är i mångas ögon synonym med en stereotyp kvinnobild. Bilden av en vän och omvårdande kvinna, istället för en person med en gedigen akademisk utbildning och hög kompetens inom sitt område.

- Förändringen av denna bild måste börja på utbildningsnivå!

Verktygen till att nå våra mål är studenterna, dvs. framtidens sjuksköterskor. Nyckeln är ni - lärarna, de som utbildar framtidens sjuksköterskor.

Vi studenter är kunskapskonsumenter på Göteborgs universitet och vi förväntar oss att våra pedagoger ska ha spetskompetens.

Vår vision, på studentnivå, är att alla studenter ska reagera starkt på genusrelaterade fördomar, plattityder och förbiseenden.

Förhoppningen är att problematiseringen i jämställdhets- och genusperspektivet ska bli så pass integrerat i utbildningen att det naturligt genomsyrar alla kurser, all litteratur och alla föreläsningar.

Det sätt som dessa visioner kan uppnås på är kontinuerlig vidareutbildning av lärarna i jämställdhets- och genusperspektiv. Institutionen skall tillhandahålla verktygen, som entusiasmerar studenterna i ämnet och väcker det intresse som behövs för att, på ett kritiskt sätt, uppmärksamma och ta ställning till problem ur ett jämställdhetsperspektiv.!

Vi har en vision om att Sahlgrenska akademins sjuksköterskeutbildning ska bli en utbildning som kan stoltsera med sitt, i utbildning, väl integrerade jämställdhets- och genusperspektiv. En utbildning som aktivt arbetar med att beakta jämställdhet och genus och som i valet av kurslitteratur har jämställdhet och genus som kriterier. Detta kan bli något som särskiljer sjuksköterskeutbildningen i Göteborg från andra, och något som får studenter att välja just Göteborgs universitet. Detta påpekas med kunskapskonsumenterna/studenterna (och deras möjlighet att annars vända sig till annan utbildningsort) i åtanke.

Förenade Systrars medlemmar har ett specialintresse och är mycket måna om att driva jämställdhets- och genusfrågor i sjuksköterskeutbildningen. Se oss som tillgångar för institutionen. Tillsammans kan vi göra utbildningen bättre och så småningom bedriva en bra och jämställd omvårdnad!

Konkreta förslag för att entusiasmera studenter:

Temadagar om jämställdhet och genus. Inkl. workshops
Bjud in gästföreläsare som har ovanstående som specialområde och som med sin utomstående objektivitet kan bidra.
Förse lärare och verksamma på institutionen med stadigare utbildning i dessa frågor. Ge dem möjlighet att med förnyad kunskap i problematiken inspirera och vägleda de nästkommande sjuksköterskorna på ett korrekt sätt.
Se över all kurslitteratur noggrant så att inte felaktiga, stereotypa och icke önskvärda könsroller eller förlegade tankar om yrkets innebörd förstärks och förmedlas ytterligare. Alternativt komplettera med den genusmedvetna litteratur som ändå finns. Vi återkommer med en mer precis referenslista.

Förenade Systrars Stadgar och Organisation

2005-09-21T23:34:00.000+02:00

Förenade systrar består av individer som alla har olika utgångspunkter inom feminismen, men som genom sitt medlemskap har enats om följande stadgar:

- FÖRENADE SYSTRAR –

feministisk, icke-separatistisk grupp för sjuksköterskestudenter

Mål
Förenade systrar ska verka för att belysa och bekämpa könsrelaterad diskriminering, såväl inom sjuksköterskeutbildningen som inom vår kommande yrkesroll.

Gruppen har ett visst ansvar för att uppmärksamma även andra sociala orättvisor, exempelvis vad gäller religion, sexualitet och etnicitet.

Medlemskap

Medlem är den sjuksköterskestudent som kommer på ett, flera eller alla möten och som kan ställa sig bakom stadgarna. Långväga medlemmar har inte samma ”krav” att deltaga vid möten som de som bor nära föreningens knutpunkt, dvs. Göteborg.

Alla medlemmar skall i den mån de kan och vill i alla sammanhang agera som ögon, öron och röst för Förenade systrar.

Man kan när som helst välja att lämna gruppen.

Möten och Beslutsfattande

Förenade systrar är en demokratisk grupp. Minst tre medlemmar krävs för att fatta beslut angående föreningen och dess mål. Mötesanteckningar samt eventuella beslut kommer att läggas ut på mailen, den gemensamma och också medlemmarnas privata i vissa fall. Om det som skickats ut inte kommenterats inom två veckor betraktas det som gällande.

Stadgarna kan bara ändras vid årsmöte. Då krävs sjuttio procents närvaro för att ett majoritetsbeslut skall bli gällande.

Alla medlemmar har rätt att kalla till möten. Dessa skall annonseras i god tid till samtliga medlemmar och skall hållas vid behov, dock minst två gånger per termin. Ansvars- och uppgiftsfördelning sker vid respektive möte.

Syfte

Förenade systrar ska fungera som ett forum för tankeventilering och diskussion i ämnen kring vård och omsorg ur ett feministiskt perspektiv.

Gruppen skall verka för att uppmärksamma och eliminera problem, diskriminering och trakasserier som kan tänkas förekomma i litteratur, på föreläsningar, metodövningar, under praktik samt andra liknande utbildningsrelaterade situationer.

Förenade systrar skall dels fördjupa de egna kunskaperna inom ämnet genom exempelvis litteraturstudier och diskussioner, dels förmedla detta till utomstående genom utåtriktade informationsaktioner som insändare, artiklar eller debattinlägg.

Ambitioner

Alla medlemmar har ett aktivt ansvar för att alltid påpeka oegentligheter som man kan tänkas stöta på i ovan nämnda situationer. Antingen sker det direkt eller så genom att man tar med sig frågan och upplevelsen till gruppen för att den därefter gemensamt ska kunna vidta åtgärder om behovet finns.

Gruppen skall ha en stödjande funktion gentemot medlemmarna/varandra, exempelvis vad gäller identifiering med yrkesrollen.

Gruppen skall försöka ordna tillfällen för filmvisningar, inbjudna föreläsare, diskussioner och workshops med relevans för gruppens syfte.

Övrigt

Som medlem fungerar man vid arrangerade möten med andra grupper som representant för Förenade systrar och ska då därför tala i enlighet med stadgarna. Vid uttalande av personlig karaktär skall detta framgå och poängteras.

Vi välkomnar samarbete med andra grupper och individer som har liknande mål och värderingar.

Göteborg den 9 juli 2005